Vad är ett glasbruk, och när övergår en hytta till att vara ett glasbruk? Klart är i alla fall att det delvis beror på storleken. Jag har ställt frågan till en del glaskunniga och många svarar med satsen, "Jag anser att ..." och så får man ett personligt tyckande som svar. Lika svävande blir svaren när en "verkstad" kan kallas just verkstad.

I Uppvidinges fyra tidigare kommuner har det funnits många enheter där det formats glas.

Alsterfors, Berghem, Berghälla*, Björkå, Bockaskruv, Bostorp, Flöxhult, Hjärtsjö, Hovgård, Idesjö, Kronofors, Kulla, Kylleskruv, Lenhovda, Lindshammar, Långaskruv, Renshult*, Rydefors, Rosdala, Sjöhyttan, Sävsjöström, Åseda, Älghult och Östervik.

*) Berghälla, Renshult och Sävsjöström är något tveksamma enheter, det sägss att i Renshult gjordes två smältor och i Berghälla kanske åtta, om Sävsjöström har jag ännu ingen uppgift.

Jag är ändå enig med mig själv om att det funnits minst tjugofyra, större och mindre platser i Uppvidinge kommun där man smält och format glas med syftet att skaffa sig ett levebröd.

På gammalt glas blir proveniensen ofta lite svävande, på bilderna nedan har jag gått på det jag fått mig berättat och som jag bedömt vara trovärdigt, svårt tveksamma objekt är inte med.